CShäst&fritid

Denna helg ett äventyr!
Tillbringade helgen i Göteborg!
Med bla god mat och gott sällskap!
Hemresan har inte startat så bra! Vaknade med ett SMS att flyget var inställt! ??? Vad göra!
Ringde till SAS och dom fick boka om, tur att det gick att flytta fram restiden några timmar!
Flyger först GOT -ARN sedan ARN - LLA!
Kunde lika gärna bli strandad i Stockholm, tur att det är måndag så vi kommer hem i kväll!

"Håll tyglarna som en duva. Inte för hårt, då kvävs den, 
 inte för löst, då flyger den sin kos."

På morgonen den 4 februari ringde telefonen, när jag svarade hörde jag mammas röst, mycket glad och uppspelt! - GRATTIS! Nu hann jag före!
Jag blev alldeles tyst, fattade ingenting, och frågade lite strävande; Grattis till vad då?
Det var tyst i luren, efter några sekunder hör jag mamma skrattande säga; Ops! Jag trodde det var den 4 december!
Men mamma, inte trodde jag att det gick så fort! Du fyllde ju 70 år i den 22 januari och det har inte gått en hel månad sen dess och du har redan blivit vimsig?

Till svar fick jag, hej då har inte tid att prata mer är upptagen, vi hörs senare!

Den 4 december har vi nämligen namnsdag BARBRO, Bara hon inte han ringa och gratta brorsans tjej, hon heter också Barbro. Vi brukar tävla om vem som hinner gratta först, och än så länge leder jag den statistiken.

// Carina

"När du tränar hästen, ta tillvara dess naturliga instinkter.
En dag kanske det räddar ditt liv."

Skrev aldrig i dagboken i går!
Tänkte att det skulle bli en rutin att skriva varje dag men fick bara in ett dagens ordspråk!
Då kom jag att tänka på detta med rutiner!
När jag kommer på morgonen till stallet så öppnar jag försiktigt och säger mjukt;  Go´morron hästarna!
Tänder sedan lampan och går direkt fram till Miro, tar grimman och går in och myser lite med honom i boxen.
Skulle jag inte göra så, utan gå och kolla något före jag går in till honom, Då är han hel sur när jag ska sätta på honom grimman och ska inte mysa!
Precis som jag har snuvat honom på morgon goset! Min man säger att jag läser in för mycket i hästarna, (samt att de är vansinigt att leka med maten) de där fattar jag inget av, nog för att jag äter kött!

Var på en kurs med Sven Forsström (han är en av mina idoler när det gäller hästhantering från marken) för några år sedan, innan hade jag lånat böcker på bibblan i flera år och läst i omgångar.
Frågade då honom om detta, han sa att hästar är vanedjur och detta är ett inlärt beteende eftersom jag har gjort så, så många gånger! OK, kan köpa detta! Men om jag säger till honom innan att jag ska bara kolla typ tempen i stallet innan jag går in till honom, då är det OK, då blir han inte sur!

Horsmanship som det så fint heter på engelska är ju helt fantastiskt, det ger en säkrare hantering med hästen när man lär sig att hantera hästen från marken!
Man kan med mycket små medel få hästen att följa efter en och få den att se en som ledare.
Gör man det till en rutin att leda då menar jag vara ledare när man leder sin häst, så har man mycket vunnet.
Det man har på backen är lättare att föra med sig upp på hästryggen.

Nu är jag ingen stjärna i ridning, men det vi gör på backen, övningar där jag leker med Miro: smyger fram, springer, gör vändningar, backar, följa John helt enkelt, gör att ridningen blir säkrare när jag flyttar upp ledarskapet från marken till hans rygg.
Han litar på mig, och jag litar på honom, kanske en falsk säkerhet, men det kanske visar sig den dagen det verkligen gäller.

Så du ge inte upp om jag inte skriver varje dag än, de kommer nog in en rutin så småningom!




Miro & jag på en promenad i december 2009

// Carina